Gjorde precis något jag har sagt jag aldrig mer ska göra

I cut my own hair.
Jag klippte mitt egna hår från jag var 16år - 21år. På min 21årsdag klippte jag en längre pixie cut för att försöka rädda mitt hår som hade ballat ur. Jag växte ut en undercut, mitt hår gick av mystiskt. Jag kunde vakna och kolla mig i spegeln och se random bitar av hår bara sticka rätt ut. 1dm hår som bara stack ut. Så de hade ett rammlat av från skallen. JAG VET FORTFARANDE INTE WHY!? Eller jag hitta aldrig bitarna som hade lossnat. Tappa varken hår när jag borsta håret eller duschade. Lite givetvis men inte så jag ba OH LORD.
 
Därför fick de bli en längre pixie. För att min hår skulle make sence igen och jag kunde direkt låta de växa ut.
 
Jag lova mig själv efter det. Att aldrig klippa de själv igen. För under mina tonår med eget klippt hår was not pretty. Looked awful.
 
MEN jag är inget fan av att gå till frisören. Jag tycker de är tillfredställande precis efter. Aldrig varit med om att jag aldrig blivit nöjd. Men att va där, I hate it. Jag har ju panikångest och tycker de är jobbigt att vara fast i en stol. Tills de är klart, om jag inte har en halv frisyr.
 
Senast jag klippte mig hos frisör var typ precis innan julafton förra året. Jag hade en tidbokad den här månaden. RIP THAT FUCKING PLÅSTER! Men den tiden blev inte av. Frisören blev sjuk. Sedan dess har jag blivit en chicken och vill inte gå dit.
 
Jag har tänkt jag kanske bara inte är menat för förbokade tider för att då har jag tid att ha ångest. Jag kanske borde gå på en drop in. Sedan ...idag. För jag stod inte ut med mitt hår. Inte crazy slitet men jag gilla inte mina crispy tips. So FUCK IT I cut it.
Ingen mega skillnad. Helst skulle jag vilja ha en skarp kant på axelångt hår. MEN de får jag ta när jag känner att ...Gå till en frisör. Helst innan årets slut.

Kommentera här: